Life, life, life

Sitter på tunnelbanan på väg hem från skolan nu. Jag slutar tidigt på onsdagar vilket är jätteskönt och jag kan bara sätta mig ner i den tomma lägenheten och plugga i lugn och ro. Ingenting som stör. Förutom stressen då, men den är ju alltid där. 

Jag hade spanskaprov idag och det gick bra tror jag. Skrev fyra sidor om mänskliga rättigheter vilket jag är nöjd med. Efteråt kändes dock mitt huvud som om det var fyllt med bomull (vilket det fortfarande gör), jag satt ju där i ungefär 2,5 timmar trots allt.

I söndags hände äntligen något som tog mig ifrån alla stressiga och ångestfyllda tankar, nämligen YOHIO. Han sjöng och signerade tillsammans med några andra från Melodifestivalen och det var så kul att få se honom igen, efter begravningen och allt. Något som bröt av rutinen liksom.

Blev jätteglad när jag såg att jag tagit den här bilden. Han tittar rakt in i kameran!

Nu är jag snart framme och då är det dags för svenska- och engelskaplugg. Sedan är jag hjälptränare på karaten!

Att ta avsked

Idag var dagen jag väntat på

Idag var dagen jag fruktat

Idag var det dags att säga hejdå

Idag tog sorgen sin början

När jag fick reda på att du var sjuk

Tog hela min värld en vändning

Den såg inte längre ut som förut

Livet var i förändring

Det skapade ångest och skräck utan slut

Jag önskade att du skulle få leva

Men cancern den tog dig ändå till slut

Och där stod jag som en vilsen skärva

Kanske visste du aldrig din betydelse för mig

Och kanske var det inte heller så menat

Men du var långt mycket mer än min karatetränare

Du var en mentor som med mig alltid kämpat

Jag vet att du alltid kommer finnas kvar

Att du alltid kommer vara min mentor

Din själ den lever här än idag

Trots att din kropp är borta

Jag ser upp till dig och allt du åstadkom

I ditt korta men värdefulla liv

Du gav mig mening, du gav mig hopp

Att i karaten behålla mitt driv

Jag kommer aldrig sluta att träna för dig

Det är du som än ger mig styrka

Du har gett en insikt så stark hos mig

Som ska leda till mod och lycka

För aldrig någonsin ska jag ge upp

Precis som du aldrig gjorde

Aldrig ska jag ändra min rutt

Och sluta följa den väg som jag borde

Med din död följer sorg och saknad

Och ingen kan någonsin fylla din plats

Men samtidigt ger du mig glädje och styrka

Att orka kämpa till livets sista avsats

Du hjälpte mig hitta rätt väg genom livet

Du gav ditt allt för att hjälpa mig

Du är min förebild, du är min hjälte

Och du kommer alltid förbli min Sensei